Att äga för många tankar kan var strängt ibland. Men vardagen kan vara fängslande på olika sätt i allafall.Att inte vara inbokad till vardags och inte heller på helgen är skönt. Att minska sitt utrymme både fysiskt och mentalt betyder att minska sitt ansvarsområde. Det är ganska befriande. Man får hejda sig och lära sig tänka efter. Behöver jag det nu? Det finns massor att göra men det är frivilligt.
Jag vill gärna ha många friska år, som pensionär. Men man kan inte ta det för givet. I min ålder krymper ju framtiden.
En grå, trist dag kan bli en härlig dag som kom och gick .Men en dag som lämnar en god och varm känsla i magen.
Carpe Diem!
